Ränteavdrag på lån
Vi får in många frågor om vad som gäller kring ränteavdrag på lån i skattedeklarationen. De senaste åren har det dykt upp nya typer av lån, på den svenska marknaden och det är inte självklart om dessa räknas med i de befintliga reglerna. Skatteverket har publicerat en bra guide som heter: “Vilka möjligheter har jag att göra avdrag för ränteutgifter” men många känner att den inte riktigt täcker upp de nya typerna av lån. Vi tänker främst på snabblån, lån med betalningsanmärkning och kreditkonton. Dessa har lanserats av helt nya fintech bolag och lånegivare som alla har fått tillstånd av Finansinspektionen. Vi har tagit hjälp med en av de nya aktörerna, Bank.se för att tilsammans med dem svara på era vanligaste frågorna och även ta upp vad som gäller och hur det fungerar med deklarationen.
Hur stora avdrag får jag göra?
Det finns ingen gräns på hur stort belopp du får göra avdrag på. Det som gäller är att 30% av det belopp som du betalat in som ränta under ett inkomstår, får du dra av din skatt det året.
Får jag göra avdrag på lån med betalningsanmärkning?
Ja det får du. Det som gäller är att du själv varit personlig betalningsansvarig för det lån som du betalat räntan för. Så det spelar ingen roll om det är lån med betalninganmärkning eller någon annan typ av lån.
Om jag förtidsbetalar ett lån och betalar avgift för det, räknas det också?
Ja det gör det, då ersättning till långivare räknas också som en räntekostnad.
Vissa företag kallar i sin marknadsföring ränteavdrag för en rabatt, vad menas med det?
Eftersom du får tillbaka 30% av den ränta som du betalar, i efterskott med avdraget i deklarationen så kan man se det som att Riksdagen vill att folk ska låna pengar genom att ge tillbaka 30% i form av lägre skatt. Ju mer du lånar, desto mer betalar du i ränta och desto mer får du tillbaka i ränteavdrag då det inte finns något tak för det beloppet.